Det var ett lite tunt svar vi fick från Almega på vår inledande artikel om den svenska modellen. Men när det gäller märkessättningen så är det en väldigt viktig del av partsmodellen, med märket visar parterna tydligt att de klarar av att leverera reallöneökningar utan en statlig inblandning. En partsmodell måste också klara av att leverera, annars faller legitimiteten. Exempelvis så höjdes röster för en statlig lönepolitik under 1990-talet, krav som tystnade mycket snabbt när industriavtalet hade tecknats.
Med dagens märkessättning har vi fått:
- Reallöneökningar varje år
- Låg inflation
- Låga räntor
- Hög tillväxt
- Klarat oss förhållandesvis bra från internationella kriser
Alternativet till dagens märkessättning är att det kommer någon annan form av samordning, inte avsaknad av samordning som riskerar reallönerna. Branschmässiga variationer tillåts naturligtvis med ett märke, men med det menas inte sifferlösa avtal utan individgarantier.
